Usch va hemskt!
Jag skulle också tycka att en sådan dröm vore obehagligt.

När jag var yngre (typ låg och mellanstadiet) så drömde jag ofta mardrömmar. Drömde ofta att min familj här i Sverige också övergav mig och att jag var helt ensam i världen. Drömde också ganska ofta att jag besökte min biologiska familj och dom slog mig. Nu på sistone har jag inte drömt så mycket mardrömmar kring det hela, har drömt att jag varit på G att åka tillbaka till Sydkorea men inga direkta mardrömmar. Senast var nog i gymnasiet då jag drömde att jag blev med barn och min biologiska mamma kom från ingenstans och försökte sno barnet ifrån mig.

oj vad läskigt det låter :/

Men usch vilke otäcka drömmar…

Men är det inte så att man drömmer lite så som man tänker…. Eller iaf att drömmar har något med ens vakna tid i hjärnan att göra?

Oj, jag vet inte. Isåfall måste mitt liv vara helt psykat så som jag drömmer ;) fast i de flesta drömmar håller jag med dig :)

Jomen jag såg ett tv program där dom mätte drömmarna, eller hjärnans aktivitet när man sover. Och man minns bara dom drömmar man vaknar i eller nära. Och man drömmer flera drömmar under en natt. Sen är kroppen väldigt aktiv när man sover… därför man kan vara varm när man vaknar.

Så kanske det är saker man går och oroar sig för, eller sånt man upplevt förut.

Usch, mardrömmar är aldrig roliga. Hur hemska i fråga dom är.. 

Ibland tycker jag att man kan drömma om helt vanliga saker, men det känns som en mardröm, för man vaknar med den känslan… det är läskigt tycker jag.

Jag läste om drömmar då jag läste psykologi. Så klart har jag inte kvar allt i huvudet då det var i gymnasiet så något år sedan nu. Kom ihåg att jag hade en massa drömtydlingsböcker som liten. Trodde väl egentligen inte på det men det var en lite rolig grej ändå.

#7
Ja, det är nog mkt känslan som skrämmer en. I alla fall mig. Ibland så drömmer jag saker som andra kanske inte anser är mardröm men som är obehagligt för mig liksom.

#5 Aha, vad coolt, det är intressant :) #8 Ja det stämmer. Jag tror det beror på vad som pågår i ens liv, och därför kan väl helt naturliga saker bli som en mardröm antar jag.

#9
Ja precis! Vissa grejer ogillar jag helt enkelt bara för att jag är så som person medan andra inte tycker det är något särskilt alls.