Etikett05-anhörig-vän-till-adoptivbarn
Läst 3068 ggr
[CatsOnMars]
2011-09-24, 01:21

Fruktansvärt

Hej alla, jag måste skriva av mig lite här.

Nära släktingar till mig adopterade för 10 år sedan en kinesisk flicka, allting var frid och fröjd. 5 år senare vill de ha ett till barn och blir fosterföräldrar till en indisk pojke, med avsikt att adoptera honom. Allt gick bra till en början men den lilla pojken kände snabbt att flickan tillhörde familjen helt och inte han, så han började agera ut som i ett sätt att få uppmärksamhet, detta ledde till att föräldrarna tröttnade och efter 4 år "gav tillbaka" honom.

Detta är så fruktansvärt att jag inte vet vad jag ska göra, han var en del av min familj och vet inte vad jag ska göra nu.

giffan
2011-09-25, 21:39
#1

jag förstår inte vad det är du menar+ Vad sk du göra? vad menar du?

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

[CatsOnMars]
2011-09-27, 00:10
#2

Jag menar det inte som "vad ska jag göra?", jag vet att jag inte kan göra någonting. Det känns så konstigt bara, min lilla kusin som jag haft i min släkt i över 5 år, bara borta pga okunniga föräldrar! Rynkar på näsan

Starta en egen diskussionssajt!

För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...

Kom igång på några minuter. Gratis förstås!

giffan
2011-09-27, 07:27
#3

#2 Men fanns det ingen chans för dem att få hjälp? precis som man får hjälp i många andra familjer när det inte fungerar??

kanske bättre för barnet att få komma därifrån om det inte fungerade, men svårt för er runt omkring såklart.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

[CatsOnMars]
2011-09-29, 21:27
#4

#3 Jag har ingen aning faktiskt. Det skulle ha löst sig hur bra somhelst om föräldrarna skulle ha visat för honom direkt att han var lika viktig för dem som deras adopterade dotter (han var fosterbarn som skulle adopteras senare) så skulle inte han ha agerat ut så mycket mot dem.

Ja, men det var ett bra hem, utom den känslan har fick av att inte vara lika viktig. Just nu slussas han fram och tillbaka mellan sin biologiska (väldigt olämpliga) mor och dem. När han är hon mina släktningar gråter han när han måste hem till mamman :(

Lena1971
2011-10-31, 11:27
#5

Det måste kännas förfärligt.

Har du pratat med dina släktingar och sagt vad du tänker? Om att pojken kanske är utagerande för att han inte känner att han är lika önskad som sin fostersyster?

Tycker synd om pojken om han inte känner sig välkommen någonstans. Hur ska det sluta? Rynkar på näsan


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

chik
2011-11-01, 19:00
#6

o jag förstår inte hur man bara kan göra så…Har man tagit till sig ett barn så får man ta problemen med.

Lena.P är jag i verkliga livet.

kamilla1992
2011-11-08, 21:28
#7

hej!

jag tycker att du ska fösöka prata med föräldrarna om det för har man adopterat någon/foster barn så kan man inte bara lämna bort det . D

Det vore som om man lämnar sitt eget kött och blod!!

försök prata med någon närstående till barnet och säg vad som hände så kan dem hjälpa dig :)

förstår att du reagerade som du gjorde för det var sjukt gjort av förälddrarna!!!

kram

Upp till toppen