Etikett01-att-vara-adopterad
Läst 2528 ggr
franindien
2011-08-07, 22:19

När jag förstod!

Vill dela med mig av en stark upplevelse som jag aldrig kommer att glömma.

Jag hade precis fyllt 10 år och det var en helt vanlig dag i skolan. Jag satt i klassrummet tillsammans med mina klasskamrater. Det var tystläsning på schemat och alla satt lugnt och fint och läste ur sina böcker. Jag vet att jag tappade fokus av ett eller annat. Jag såg upp ur boken och såg mig runt i rummet. DÅ upptäckte jag något som jag aldrig hade reflekterat över innan; Jag är ju den enda i hela klassen som är mörkhyad…

Detta var första gången jag förstod att jag faktiskt har ett annat ursprung.

När var första gången du förstod?

Buffaomini
2011-08-08, 00:33
#1

nja ingen aning, eftersom jag inte direkt bryr mig om det där
det låter kanske sjukt men jag har länge inte sett mig som mörk. jag står för vem jag är men jag är "vit utanpå och mörk inuti"
kanske knepigt att förstå men så känns det.

det har säkert hänt någon gång, liknande till din historia men det är inget jag minns

[Borttaget]
[Borttaget] 
2011-08-08, 19:04
#2

Inlägget är borttaget

Starta en egen diskussionssajt!

För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...

Kom igång på några minuter. Gratis förstås!

giffan
2011-08-08, 21:02
#3

Jag är ju ljus så på mig syns det inte. Men vi (min bror som var mörk) har alltid vetat om det, så när någon talade om det vet jag inte, men vi har bara vetat hela tiden att vi är adopterade.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Giski
2011-08-09, 15:04
#4

Jag upptäckte att jag var adopterad när jag insåg att jag inte var den typiska svensken som mina föräldrar. Jag var t.ex den enda från familjen som gillade att äta sniglar, då tyckte jag inte att det var konstigt men nu i efterhand så var det ett tecken. Baguetter är jag en fena på att baka och äta! Ett annat tecken var att jag bara klädde mig i randiga kläder och röda scarfar, jag målade mustacher på mig själv och målade mycket tavlor på båtar. Nu har jag talat med min familj om mitt egentliga ursprung. Jag har accepterat att jag är…Fransk.

giffan
2011-08-09, 15:09
#5

#4 Läskigt…. Men härligt att veta vart det kom ifrån..

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Spomenka
2011-08-30, 21:08
#6

Jag har " alltid " vetat om att jag är adopterad, kom ju hit som 2-åring men mina första minnen är svenska..

Jag ser ju inte s å  annorlunda ut om man jmf med de flesta andra, men det är ungefär 50/50 vad det gäller om första frågan när jag träffar ngn ny person är "vart kommer du ifrån? " eller om de inte verkar bry sig alls..

alexandra1988
2011-09-20, 19:26
#7

Hej!! Jag vet inte när jag förstod att jag var adopterad. Jag har också gjort samma sak som du tänkt tanken att skit det är bra jag som är mörkhyad en jobbig tanke tycket jag. Hur känner du?? Har du många frågar om din adoption men inga svar eller?

Doffan
2011-11-04, 10:48
#8

Hej,

Förstog att jag var "annorlunda" i 6-års åldern när jag började få höra i fotbolls- och hockeylaget att "passa till kinesen", "akta er för kinesen" osv. Inget jag riktigt reflekterade över då, utan frågorna kom när jag blev lite äldre.

Upp till toppen