Vietnam är idag det enda landet som ger barn till ensamstående.

Vad som krävs utöver det som krävs av par är att man har ett stort nätverk och gärna också barnerfarenhet.

#1

aha

tack för svar, alltid bra och få information om det med :-)

Hur vanligt är det att ensamstående adopterar? Finns det någon statistik på sådant?

Jag vet inte om MIA, myndigheten för internationella adoptioner, har sån statistik.

Vet bara att det är mycket ovanligare nu sedan Kina stängde för ensamstående för två(?) år sen.

Jodå, man kan adoptera som ensamstående, och det finns flera länder även nu när Sverige valt att avbryta samarbetet med Vietnam.

Etiopien, Kirgizistan, Bulgarien, Indien, Colombia och Ecuador till exempel.

Däremot är köerna långa. Men det är fullt möjligt.

Får visst rätta mig själv.

Den tjejen jag pratat med som adopterar från Colombia har troligtvis stark anknytning dit. Annars accepterar de inte singlar. Sorry.

Har just fått info om att som ensamstående får man räkna med att köa i fyra år.

Kanske en dum fråga, men varför är köerna så långa? Det borde väl finnas precis hur mycket barn som helst som skulle behöva adoptivföräldrar? Eller är det fler personer som vill adoptera än vad det finns barn? Eller vad har det att göra med?

De allra flesta givarländer har ändrat sina bestämmelser och försöker först hitta adptivföräldrar inom det egna landet, det är därför det blivit färre barn till utländska adoptioner.

Aah, där ser man. Det kan ju visserligen vara bra, eller?

Stopp för ensamstående att adoptera

har en vänn till familj som adopterade från kina en jätte liten gulli tjej vid namn nora!

Är den ensamstående?

japp

Visst går det att adoptera som ensamstående! Läs på

http://www.adoptionscentrum.se/portal/page/portal/Adoptionscentrum/14_adoption/Ensamstaende

#12 När? Det finns ju nya bestämmelser i Kina bland annat att singlar och överviktiga inte får adoptera

# 16 Men det finns ju andra länder och inte bara Kina! Vissa länder har dock börjat kräva lägre BMI än 29 och att ensamstående bara får adoptera barn med särskilda behov eller bara får adoptera lite äldre barn (ofta över 4 år tror jag). Men det är fortfarande möjligt att adoptera. En del barn med särskilda behov har ju också så "lindriga" behov att de är möjliga att operera här i Sverige. Söta och gulliga barn är de ju ändå, eller hur?

Det finns det säkert, men kom ihåg att jg läste om när Kina skärpte kraven för adoption.

#16 Hm… samtidigt kanske man kan förstå lite hur de tänker. Äter föräldrar onyttigt och mycket blir det ju oftast så att barnet gör det också.

#19 Sant, har man överviktiga föräldrar är risken större att man blir överviktig själv till skillnad om man har normalviktiga föräldrar

I Asien finns nästan inte de välfärdssjukdomar som finns i västvärlden. Därför är det nog naturligt för dem, att de vill skydda det barn de bortadopterar från att förlora ytterligare en eller två föräldrar. Att mäta BMI blir därför för dem viktigt då våra välfärdssjukdomar ofta är förknippade med vad och hur vi äter. Jag tror således att det är deras sätt att skydda barnet ifråga från att bli föräldralöst ytterligare en gång.

BMI är för övrigt ett föråldrat mått att mäta hälsa på. Tex. min pappa är vältränad och enligt BMI skalan skall han vara överviktig. Så bara för man har ett högt BMI betyder det inte att man är tjock/överviktig.

# 22 Naturligtvis kan det vara så! Men det kan fortfarande vara ett bra mått för oss som inte är så vältränade.

hihi, jo det är sant. Det är ett bra mått för de som inte tränar =)

Oavsett vad vi tycker så är det ju länderna som ger oss barn som bestämmer.

Att adoptera som ensamstående har blivit mycket svårare nu, 4 - 5 år i kö är det senaste beskedet jag fått.

#25 Samma kölängd på 24-timmars adoption också?

Har hört att man kan adoptera barn med handikap/missbildningar, och att de finns många av dessa, och att man då måste bestämma sig för ett barn om man blir erbjuden ett, på 24h.

Har hört att 24-timmarskön för dessa barn ska gå mycket snabbare. Destu grövre missbildning/handipapp man kan tänka sig, destu snabbare går det. Om jag inte minns fel, men jag hörde om detta någon gång, minns inte när och var dock.

#26 Det där lät konstigt tycker jag. För ett så pass svårt handikappat barn behöver man ju verkligen tänka igenom, då räcker nog inte 24h.

Vet du vart du hört/läst det?

#26 Man anmäler sig på listan, sen måste man ha sin utredares godkännande att man är kapabel att ta emot ett barn med speciella behov. Är det inte 48 timmar?

Själv har jag bara gjort det en gång och det gällde makar som dels hade arbeten som gjorde att de visste vad de ger sig in på och dels hade de ett barn med ett smärre handikapp sedan tidigare som de visat att de kunde ta hand om väldigt bra.

Skulle inte ha godkänt vilken ensamstående som helst utan bara någon med den rätta bakgrunden som sjukvårdsutbildad, barnskötare eller personlig erfarenhet av liknande handikapp. Att vara ensamstående adoptivförälder är väldigt tufft för den som får ett friskt barn, att vara det för ett barn med speciella behov är förstås ännu tuffare.

#27 och #28 Var så länge sedan jag hörde det, så jag minns inte riktigt. Kan mycket väl vara 48h.

#27 Man fyller nog i på någon lista innan, hur svårt handikap man kan tänka sig.

Då förstår jag, man har redan funderat på om man kan ta ett sådant barn.

trodde först att ni menade att de är lättare att få ta ett sådant barn.

#30 Nej! :)

Men kön går ofta fortare. Då man har "tidspress" och det finns flera barn.

Det finns en lista, den så kallade Special Needs-listan, som radar upp ett antal handikapp och så får man ta upp med sin handläggare vilka man kan tänka sig.

Kanske fel ställe att skriva på, men jag måste få fråga:

Om man vill adoptera, vart vänder man sig då?
Jag antar att man måste göra någon typ av "intresseanmälan"
men hur gör man det?

Jag är 25 år och ensamstående, vill gärna adoptera från ryssland, lettland, estland osv.

min mamma adopterade min syster och mig som ensamstående förälder. hon var bland de första i sverige att göra det. jag kommer från thailand och syster från indonesien. hon gick med i ensamstående adoptivföräldrars förening. när hon adopterade oss så vart hon tom godkänd av nykterhetsföreningen, helt otroligt.

Du tar kontakt med familjerätten i din kommun och leta upp adoptionsorganisationer via internet.

För att göra det hela aning klarare vill jag bara tillägga att jag har pojkvänn, men vi bor inte ihop (än) och eftersom sambor inte får adoptera så undrar jag om det är möjligt att ändå adoptera som ensamstånde?!

Kanske det blev en aning rörigt, men jag hoppas ni förstår vad jag menar.

#34 och #35 Tack!

självklart så e det möjligt. frågan e bara vilka länder som tycker det är ok. ta kontakt med ensamstående adoptivföräldrar. de kan säkert ge dig råd.

#37 Tack för ditt svar!
Har du några tips på var man kan hitta ensamstående adoptivföräldrar?

#36: Visst kan man adoptera som ensamstående, fast idag finns det färre länder som accepterar ensamstående.

Som du vet så måste alla genomgå en hemutredning och där ställs man inför en hel del frågor kring en själv, sitt liv, sitt kommande liv osv. Jag tror att du kommer att få en hel del frågor kring din pojkvän och hur du/ni har tänkt er ert liv efter det att du kommer hem med ditt barn…  Som du du själv skriver så får inte par som är sambo adoptera tillsammans, men jag vet ej hur länderna reagerar då det står i hemutredningen att du har pojkvän men är inte gift eller lever tillsammans med honom. Jag tror att både hemutredarna och länderna kommer att reagerar över hur framtiden kommer att se ut för dig, ditt barn och din pojkvän.

Har ni tänkt er ett liv tillsammans så kanske ni kan flytta ihop och gifta er och adoptera tillsammans 

Här kommer en länk som kan vara intressant….

http://www.eaf.nu/

Lycka till!!

#39 Tack för ditt inlägg!

Vi kommer absolut att flytta ihop och gifta oss i framtiden (t.om. rätt så snart), men som jag har förstått det hela så tar en adoption väldigt lång tid.
Vissa kan få vänta i flera år har jag hört. Så min tanke var att "ställa mig i kö" kanske redan nu, men innan barnet kommer så kanske vi har hunnit flytta ihop och så  även hunnit gifta oss.

men bara för att man bor ihop/är gift är det ju inga garantier för att man kommer att leva tillsammans resten av livet även fast förhoppningen är så.

Någon som vet vilka länder som tillåter ensamstående som adoptivförälder? Har för mig att Ryssland tillåter detta, men är inte så säker på det.

#40: Det låter kanonbra! Ja, en adoption tar tid (speciellt i dagsläget). Du kan ju alltid ställa dig i kö hos en/flera adoptionsorganisationer själv och då det är dags att påbörja hemutredning och skicka handlingar kan ni kanske skicka iväg er ansökan som par. Det är viktigt att ställa sig i både sökande/medlems kön redan nu då många organisationer har lååååång kö dvs. år innan man får börja sammanställa handlingar till landet och sen är det även kö i landet innan man får hem sitt barn. Så, att ställa sig i kö redan nu medan du/ni funderar är en bra idé

Tänk bara på att om du skickar handlingarna som ensamstående till ett land och flyttar ihop och gifter dig under tiden så gäller inte hemutredningen dvs. det har blivit stora förändringar som du måste meddela hemutredarna.

Det finns inga garantier att man skall leva ihop hela livet… men har man planer på att flytta ihop och gifta sig så tror jag det är enklare att adoptera som par, ni får fler länder att välja mellan och kan få iväg handlingarna snabbare till något land. Det är rätt lång kö för ensamstående hos organisationerna då det är få länder som tar emot dessa ansökningar.

Lycka till med allt!!

#41 Tack! :)

Vet du var någonstans jag kan hitta de länder som tillåter ensamstående?

#42: Det är väl att kolla på organisationernas hemsidor och se vad som står… eller att maila/ringa dem.

Här är dom vanligaste organisationerna… kolla under länder och deras krav.

http://www.adoptionscentrum.se/

http://www.ffia.se/

http://www.bvadopt.se/

http://www.bfa-a.se/

#43 Tack! =)

#37, jag vet faktiskt inte. men jag skulle kunna kolla med min mamma. tror hon jobbade i styrelsen där när jag var mindre. hon kanske har nåt nummer kvar eller har nåt hum om vart du kan börja leta. det som är lite bra också med enasmstående adoptivföräldrar är att man har lite träffar. barnen (jag o min syster) träffade många i samma sits och föräldrarna kan även byta tankar o funderingar.

#45 Tack. Det vore verkligen jättegulligt av dig! =)

#46, mamma var lite osäker på om de fortfarande var aktiva. men du får gärna pm:a mig om du vill prata med mamma. hon kanske kan hjälpa dig om du har frågor.

Jag sätter en fot här.