Annons:
Etikettatt-adoptera
Läst 6611 ggr
giffan
12/18/08, 11:41 PM

Att adoptera

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Att adoptera betyder att man tar hand om(vanligtvis) ett barn man inte är biologisk förälder till, som sitt egna både juridiskt och känslomässigt.

Adoption har varit en juridiskt fråga för hetrosexuella par sedan 1917. Och nu kan man även sedan 2003 som homosexuellt par (som ingått partnerskap) adoptera. Även som ensamstående förälder är det möjligt att adoptera, men det stöds inte av alla länder.

Kraven för att bli godkänd som adoptivförälder är att man bla. Har en stabil ekonomi och att man inte är belastad vad gäller tung kriminalitet eller missbruk, samt att man är fysiskt och psykiskt frisk. Ett par som vill adoptera måste vara gifta

Adoptionsinstitutet infördes i svensk lag 1917

Sedan 1959 är alla adoptioner starka. Dvs de juridiska banden mellanadoptivbarnet och den biologiska släkten bryts och adoptionen kan inte återkallas.

Alla inhemska adoptioner (av underåriga) görs med stöd av socialtjänsten. Som bedömmer om adoptionen är för barnets bästa. Det formella beslutet fattas i tingsrätten.

All ekonomisk ersättning mellan adoptanterna och de biologiska föräldrarna är förbjudet.

Varje år adopteras mellan 13-23 svenska spädbarn inom landet. Och en adoption kan endast genomföras med vårdnadshavarens medgivande.

Eftersom det är nästintill omöjligt att adoptera i sverige har de internationella adoptionerna blivit vanligast sedan de startade på 1960 talet.

Flest barn adopterades det åren 1976,1977 och 1981 då runt 1800 barn adopterades årligen.

Internationella adoptioner har ibland ifrågasats då många anser att det inte är barnets bästa att flyttas från den kultur de tillhör på andra sidan jorden.

Motståndare hävdar att barnlösa par i väst importerar barn från  tredje världen och att det endast gagnar adoptanterna.

Adoptivföräldrarna ser saken som ett givande och tagande. Det finns barn som behöver ett hem och kärlek, och det finns föräldrar som inte önskar sig annat än att få ett barn att älska.

Idag  (2008) adopteras c:a 800-900 barn från ett 20 talet länder.

Vanligast är Latinamerika, Afrika,Asien och europa. På 70 talet var Finland, Sydkorea, Indien, Etiopien sen blev adoptioner från Chile, Colombia och Iran vanliga och Idag kommer många barn från Kina, Vietnamn, Ryssland, Polen, Sydafrika och även fortsättningsvis från Korea, Colombia och Indien.

Vissa adoptioner är enskilda (släktingbarn) de genomförs inte av en auktoriserad adoptionsorganisation. Det kom 2007 681 barn till sverige genom organisationerna. Dvs att 119 barn adopterades enskilt.

Bilden kommer från www.fotoakuten.se

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

Annons:
AnneN
12/19/08, 1:20 PM
#1

Om den ena vårdnadshavaren vill adopterabort barnet men inte den andra (alltså de biologiska föräldrarna är inte överens), vad händer då?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

giffan
12/19/08, 8:47 PM
#2

#1 Ja du, jag har tyvärr inget bra svar på det, ska verkligen försöka hitta svaret. Men om föräldrarna inte är gifta, är det ju mamman som automatiskt får vårdnaden om barnet, och själv kan bestämma hur hon vill göra.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

AnneN
12/19/08, 9:45 PM
#3

#2 jo att mamman har vårdnaden av barnet om de inte är gifta har jag listat ut, men om de är gifta och den ena vill adopterabort medan den andra vill behålla barnet?

Jag misstänker att dessa frågor kan vara svåra att besvara och sajten är ju inte ens lanserad ännu, men kanske kommer det såsmåning om in någon som vet svaret =)

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

giffan
12/19/08, 10:15 PM
#4

#3 Det får vi hoppas att vi kan få svar på här.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

Tom
12/29/08, 8:00 PM
#5

Situationen borde väl lösas genom att den förälder som inte vill adoptera bort barnet får vårdnaden. Vad annars skulle kunna vara rimligt?

giffan
12/29/08, 9:13 PM
#6

#5 Ja det låter ju lämpligast.

Jag tänker bara hur det skulle vara här om jag inte ville ha barnet, eller om min sambo inte skulle vilja ha det. Jag skulle inte kunna leva med någon som inte skulle vilja ha vårat barn!

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

Annons:
AnneN
12/30/08, 10:37 AM
#7

Kanske ska förtydliga vad jag menade i min fråga.

Jag menade om ett gift par får barn, mamman(frun) vill adoptera bort barnet men pappan(maken) vill att de ska behålla barnet. Måste inte båda två då gå med på adoption för att den ska kunna genomföras?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

giffan
12/30/08, 10:25 PM
#8

#7 Det borde ju vara så. Är man gift så har man ju automatiskt delad vårdnad om barnet. Men den ena förälderna kan överlåta vårdnaden till den andre.

Jag skulle tro att om man har sådana bekymmer i ett förhållande så tar det nog slut. Och den förälder som vill behålla barnet då får vårdnaden om det.

Har ingen aning om något sådant fall funnits i sverige. Undrar om man kan ta reda på det.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

AnneN
12/31/08, 1:14 PM
#9

Hmmm… man kanske kan kontakta någon adoptionsbyrå (eller vad det kallas) och fråga om de har koll på vad som gäller?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

giffan
12/31/08, 5:44 PM
#10

#9 Jag har funderat på det, men det får bli nästa år.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

AnneN
12/31/08, 7:51 PM
#11

#18 hihi du har inte tänkt försöka få tag i nån så här på nyårsafton?Tungan ute

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

giffan
12/31/08, 10:34 PM
#12

#11 Nej, tror det får vänta. Skrattande

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

exitingsvillemo
1/6/09, 2:25 PM
#13

Hejsan och gratulerar till lansering =)

Fråga= Om man vill adoptera, vilka valmöjligheter har man? Jag har för mig att man inte får välja kön i allafall, men hur är det med land? Får man välja från vilket land man vill adoptera?

Och får man välja en ungefärlig ålder på barnet?

Har hört att utredningarna kan ta väldigt lång tid, någon som har något hum?

Annons:
giffan
1/6/09, 2:53 PM
#14

#13 Jag tror att det är lite olika från olika länder om man får välja kön eller inte. Alla länder har sina egna utredningar och regler.  Land tror jag att man får välja av det utbud som finns. Adoptionscenret har olika samarbeten med vissa länder. Ålder har jag ingen aning om, men jag håller på att undersöker saken till en artikel som kommer komma så snart den är klar.

Tack för gratulationerna! Och välkommen hit

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

[Wiveka]
1/7/09, 11:24 AM
#15

#13 Det beror vilken kommun du bor i. Det är de som gör utredningen inför medgivandet.

Val av land gör man med utgångspunkt av sökandens ålder och utbildningar och religion. Vissa länder kräver en kristen grundsyn, dvs att man är aktiv innom kyrkan.

Olika adoptionsorganisationer har också samarbete med olika länder så där kan du också välja.

exitingsvillemo
1/8/09, 3:51 PM
#16

Blir man extra granskad som förälder om man har ett adoptivbarn? Alltså jag menar inte under utredningen, för då förstår jag att man blir granskad, men sen när allt gått igenom?

[Wiveka]
1/8/09, 6:08 PM
#17

#16 Japp, det är några uppföljningar, olika för olika länder

Cezanne
1/8/09, 6:57 PM
#18

#1 och #7

Om en förälder vill adoptera bort sitt barn och den andra inte går med på det finns alternativen att antingen får barnet bo hos den föräldern som vill behålla det eller så får det placeras i fosterhem.

Gifta föräldrar får automatiskt ensam vårdnad och ingen kan adoptera bort ett barn mot andra vårdnadshavarens vilja.

Jobbar som adoptionsutredare.

giffan
1/8/09, 10:21 PM
#19

#18 Tänkte nog att det skulle vara på det sättet.

men gifta föräldrar får väl automatiskt gemensam vårdnad?

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

AnneN
1/8/09, 11:11 PM
#20

#18 tack för ditt svar =)

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
Cezanne
1/8/09, 11:38 PM
#21

#19 du har så rätt så, visst får de gemensam vårdnadSkäms

Skyller på att jag sitter och skriver på ett adoptionsmedgivande som ska in till socialnämnden på måndag och känner mig lite stressad.

Tuvan
1/22/09, 1:32 AM
#22

Jag vet att man ska vara ekonomisk stabil o sådär för att få adoptera men visst kostar det runt 100.000kr att adoptera ett barn? Eller har jag helt fel. Adoption intresserar mig väldigt mycket, men blir avskräckt av den långa o dyra? processen. + hur gammal måste man få vara för att adoptera?

[Wiveka]
1/22/09, 11:32 AM
#23

#22 Man måste ha fyllt 25 år. Och 100 000 kr är nog i underkant, det är flyg, hotell och pappersexerciskostnad.

Våra barn "kostade" ca 100 000 kr och det var 1989 och 1992Flört

Cezanne
1/22/09, 8:35 PM
#24

#22 Man får ett visst bidrag från försäkringskassan, men just nu minns jag inte vilken summa det ligger på, har för mig att dte är 40 000:-

soba
1/23/09, 12:29 AM
#25

Att adoptera från de allra billigaste länderna kostar idag drygt 100 000 kr, men det är inte många länder som ligger så "lågt". Snittkostnaden ligger över 150 000 kr och flera länder har numera kostnader som överstiger 200 000 kr. Då är i och för sig ALLT medräknat, även resa för förädrarna och uppehälle under den tid man måste vistas i barnets ursprungsland i samband med adoptionen. Det stämmer att adoptionsbidraget är på 40 000 kr och det betalas ut när adoptionen är klar.

Enligt svensk lag måste man ha fyllt 25 för att kunna få medgivande för adoption. Sedan är det lite olika vad länderna kräver. En del länder tar inte emot adoptionsansökningar från någon som är under 30. Andra ser gärna unga föräldrar och vill att man ska vara max 35 för att få ta emot ett litet barn. Någon fast övre åldersgräns finns egentligen inte, men efter ett par prejudicerande rättsfall tillämpar allt fler kommuner regeln att man inte ska ha fyllt 43 när man lämnar in ansökan om medgivande för adoption. Vissa kommuner är ganska generösa när det gäller att göra undantag från den regeln, andra tillämpar den nästan undantagslöst.

Land får man välja själv när man adopterar, men alla länder har sina egna regler så det är inte säkert att man har så många att välja på i praktiken. Barnets kön får man inte välja. Ålder på barnet kan man välja till viss del. Alla länder har en ålder som man minst måste acceptera för att få ansöka om barn därifrån. Det kan vara upp till 12 månader (fåtal länder numera), upp till 18 månader, två år, tre år eller ännu högre. Sedan kan man få ett barn som ligger var som helst inom det spannet.

Att göra en adoptionsutredning brukar inte ta så lång tid, kanske 3-6 månader. Ibland kan det vara några månaders väntetid både på utredningen och på den kurs man måste gå för att kunna få medgivande om det är första gången man adopterar. Däremot är det lååååånga väntetider innan man får ett barn. man får räkna med 3-4 år från det att man anmäler sig som sökande i en adoptionsorganisation tills man kommer hem med ett barn. Man kan anmäla sig som sökande innan man gått kursen och fått medgivande. På så sätt sparar man ändå lite tid.

giffan
1/23/09, 1:24 AM
#26

3-6 månader för en utredning tycker jag inte låter som så lång tid. Däremot tycker jag att 3-4 års väntan låter fruktansvärt länge. Man måste ju hinna bli tokig på den tiden.

Vad gör man när man väntar?? Hinner man ändra sig tio gånger eller blir längtan så stor att man vill ha ett helt dagis med sig hem?

Jag tycker nio månaders graviditet är fullt tillräcklig väntan.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

soba
1/23/09, 1:43 AM
#27

Jag vet faktiskt inte hur man klarar väntan. När vi fick vår dotter var inte köerna lika långa och vi väntade bara ett drygt år (tillräckligt jobbigt). Men det är väl som så mycket annat; Man klarar det man måste. Jag tror i alla fall att köerna har några bra saker med sig. Dels gör det nog att bara de som verkligen, verkligen vill ha barn genom adoption står fast vid beslutet. Man lägger inte så mycket tid och energi på något man är lite halvljummen inför. Dels får det många blivande föräldrar att tänka om när det gäller krav och förväntningar på barnet. I början kan många bara tänka sig en liten baby, helt fri från alla sjukdomar och handikapp. Allt eftersom tiden går får man tid att ompröva de tankarna. Man hinner lära sig mer och man hinner inse att man inte väntar på ett "nästan biologiskt" barn. Man förstår att det handlar om att ta emot ett barn som redan finns och då blir många mer öppna för såväl lite äldre barn som barn med någon skavank. Att det dessutom ofta går lite fortare att få ett barn på fyra år eller äldre eller med något litet handikapp gör ju också folk kanske överväger det.

Trots att vår väntetid inte var så lång genomgick vi en sådan utveckling. I början skulle vi absolut ha ett kärnfriskt barn. Sedan slutade det ändå med en flicka med hjärtfel, som i och för sig visat sig vara betydligt lindrigare än vi trodde vid adoptionen. Jag har träffat på många andra adoptivföräldrar som säger att deras synsätt utvecklades på ungefär samma sätt.

Annons:
Upp till toppen
Annons: