03 Att adoptera bort

Adoptera bort barn med Asperger?

2011-07-17 12:14 #0 av: LinaIsabell

Jag har alltid tänkt att OM jag skulle bli gravid (utan att vela behålla det), så skulle jag hellre föda det och adoptera bort det istället för att göra abort. 

Men jag har Asperger syndrom, likaså troligtvis min pappa, så det finns ju en chans att mitt barn också får det. Kan det ge problem? Jag vill ju helst att adoptivföräldrarna ska veta att det finns en chans att deras barn får asperger, så att barnet kan få hjälp redan i tidig ålder om det skulle behövas.

Men är det någon som vill adoptera ett barn när sannolikheten är högre att det ska få en neuropsykiatriskt funktionsnedsättning? 

Är det många svenska barn som blir bortadopterade, eller är det många svenskar som vill adoptera svenska barn utan att det finns några barn att adoptera?

Anmäl
2011-07-17 22:49 #1 av: giffan

Jag är nog inte riktigt rätt person att svara på den här frågan. Men gör ett försök.

Barn med särskilda behov får den hjälp de behöver, och i ditt fall så kan du ju lämna dessa uppgifter med barnet och då är det lättare att hitta familj som kan hjälpa banet i uppväxten. Så ditt tärnk tycker jag låter mycket bra. Att det finns familjer som vill adoptera svenska barn tvivlar jag inte på, men vad jag har förstått finns det inte så många svenska barn att adoptera. Då de för de mesta placeras i fosterhemsfamiljer i första hand..

Jag hoppas nu att du inte kommer hamna i den situationen att du behöver känna att du måste adoptera bort ditt barn.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Anmäl
2011-08-08 11:13 #2 av: MajaL

Det adopteras ca max 10 barn om året som är svenskfödda. Inte många alls.

Anmäl
2011-08-10 17:20 #3 av: Wand

Diagnosen Aspergers kommer tas bort nästa år och kraven för alla autistiska "sjukdomar" kommer höjas, så det är nog ingen fara.

Power is when you've got all the justification to kill,  and you don't

Anmäl
2011-08-10 19:22 #4 av: giffan

#3 Vart har du hört det? Och hur blir det för dem som redan har diagnosen? Och varför skulle den tas bort?

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Anmäl
2011-08-10 19:37 #5 av: Wand

#4 Det var nog jag som fattade fel då min pojkvän berättade det. Det ska ersättas med "Högfungerande autism". 

https://www.flashback.org/t1178919

Och det genomförs tydligen inte förrän 2013. Men ändå! Alltid bra för er med Aspergers att veta. Min storasyster har också aspergers + 3 andra diagnoser.

Power is when you've got all the justification to kill,  and you don't

Anmäl
2011-08-10 19:43 #6 av: giffan

#5 Fast Aspergers ÄR väll redan högfungerande autism... eller har jag missat något?

Jag antar att de som har diagnoser får veta något... om de blir berörda...

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Anmäl
2011-08-10 19:53 #7 av: Wand

#6 Ja, heter så internationellt, men de ska ändra namnet och begreppet på det nu även i Sverige. Sedan om jag inte fattade fel så skulle de ändra om i hela autism-gruppen och vara mer noggranna med diagnostiseringen typ. 

Men ni lär ju få veta, i vilket fall som helst!

Power is when you've got all the justification to kill,  and you don't

Anmäl
2011-08-20 00:07 #8 av: Lejonhjarta

Detta sa dom på nyheterna 15/8. Inte så positivt å klumpa ihop allt men vi får se, e ju 2 år tills dess.

Ang d andra. Jag är själv ett svenskat adoptivbarn och har en son med AS. Har trol fått d från sin far, vi ser många likheter mellan deras problem nu när vi vet om sonens.

Tror inte det skulle vara svårt att få ett hem till ett sådant barn. Finns ju betydligt mkt "värre" saker barn kan få och dom kommer till bra hem åxå. Det viktiga är ju att man klargör att barnet KAN ha AS så dom vet att dom kan söka hjälp för detta i tid. I mina papper står det att på moderns sida finns psoriasis, det e d enda jag vet men vi har haft nytta av infot iallafall.Flört

Anmäl
2011-09-11 13:35 #9 av: klotrund

Hej söta du.

 

Jag är förälder till ett adopterat barn med Asperger. Först och främst måste jag berätta att det är ett SYNDROM vilket betyder att det finns lika många sätt att ha Aspergers på som det finns människor. Vissa saker kan vara gemensamma, men verkligen inte alla, och speciellt inte när det gäller flickor.

Hade jag vetat att min dotter hade Aspergers hade jag inte velat ha henne, det kan jag säga eftersom jag inte visste vad det var. Men samtidigt önkar jag att hade vetat att min dotter hade Aspergers, för då hade jag kunnat hjälpa henne så mycket mer i livet.

Skulle jag vilja inte ha min dotter nu när jag vet att hon har Aspergers? Nja, kanske nån halvtimme här och där under året (vilket jag tror alla föräldrar - vare sig deras barn har Aspergers eller inte - skulle hålla med mig om), men på det stora hela så är jag glad för henne. Och ibland är jag helt överlycklig för henne!

Och du ska absolut berätta så det barnet får tidig hjälp. Ju mer hjälp och framförallt förståelse ett Aspergerbarn får desto bättre blir det. Men varför skulle du inte kunna ta hand om ditt barn själv?

Anmäl
2011-09-11 16:25 #10 av: LinaIsabell

#9 För att jag är 18 år och har minst 4 års studier kvar, med troligtvis cirka 6 år. Jag vill heller inte ha barn på minst 7-10 år iallafall, om ens då. 

Jag inte göra abort om jag skulle bli gravid, för det skulle källas fel.

Dock vill jag inte hamna i den situationen att jag har ett barn i magen redo att födas vilken vecka som helst och inte ha någon som vill adoptera det pga att det kan ha aspergers syndrom. Det skulle inte vara så roligt.

Anmäl
2011-09-13 07:33 #11 av: giffan

#10 Du får för det första försöka se till att inte bli gravid...Flört

Och sen så är det faktiskt en helt annan sak när man väl blir gravid... då ( i de flesta fall) så tänker man på ett helt annat sätt.

Och även om du har aspergers..så betyder det inte att ditt barn får det. Och du kan få massor med hjälp när du väl kommer i den situationen. Så jag tycker inte att du ska tänka adoption som ett första steg.

Första steget i ditt fall borde vara att undvika att bli gravid..

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Anmäl
2011-09-13 20:03 #12 av: LinaIsabell

#11 Ja, självklart undviker jag det! Men plötsligt händer det att kondomer spricker/har tillverkningsfel eller att (om jag skulle äta p-piller) glömmer ett eller att det inte tas upp ordentligt pågrund utav att man skulle vara lite dålig i magen eller vad som helst. 

Man måste alltid ha plan B redo. :P

Anmäl
2011-09-13 22:20 #13 av: giffan

#12 Då får vi hoppas att det inte händer... före du e redo.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.